Religionerna, friheten och vi
Hur påverkas vi av andliga och religiösa traditioner? Vilka är "v?
Vi är jordens alla människor och folk.
Har vi rätt till andlig frihet, och vad vet vi om det?
Denna hemsida är tänkt att diskutera olika riktningar inom religion och andlighet.Den är också tänkt att diskutera människans roll, andlig frihet och människans ande.
Det finns många religioner, och ännu fler traditioner inom varje religion. Hur har det format människor och samhällen under tidens gång? Hur har de format kvinnor och män? Hur ser vi på det i dag?
Jag tror att det är viktigt med perspektiv, individuellt och kollektivt. Hur påverkar det oss i vårt handlande och tänkande? Genom vem och vilka? Hur har religionerna påverkat samhällen och enskilda?
(länk till min gamla hemsida)
Gäststuga hos teosoferna i Altadena, Californien, USA
Och så har vi det vi kallar nyandlighet. Teosofi, antroposofi, en och annan esoterisk gren eller kvist som gärna brer ut sig och meddelar sina tankegångar och metoder av olika slag,ofta på kurser till högt pris, mer eller mindre rimligt med tanke på vad som erbjuds.
En populär uppfattning säger, att andlighet inte skall kosta. Det håller inte jag med om. Om någonting kostar så är det just andlighet. Men varför? Och vad kostar det? Och vad är äkta - alltså värt sitt pris - och vad är utnyttjande och manipulation?
Hur genomskådar vi?
Som jag ser det finns all anledning att vi, människorna på planeten jorden, granskar och fingranskar allt som olika religiösa eller andliga riktningar velat lära ut till oss under tidens gång.
Allt har inte varit dåligt. Allt har inte varit bra. Helst borde vi ju kunna samtala om det. Berätta, relflektera, lyssna. Hålla med, hålla mot, inspireras eller inte. Men lyssna. På ett eller annat sätt har vi alla påverkats. På ett eller annat sätt kan vi kommar vidare. I frihet.
Människo-anden
Själv tror jag inte på gud. Jag tror på människan och den mänskliga anden. Jag tror på vår förmåga att utvecklas tillsammans. Kanske vi återföds, kanske gör vi det inte. Vad vet jag? Men i grunden tror jag faktiskt att det är en möjlighet och att vi återkommer i fysisk gestalt.
Jag tror att vi, människorna. är mer än våra kroppar, mer än våra tankar, mer än våra känslor. Det finns gränser för mitt tänkande, och för att kunna utvecklas måste jag förstå var dessa gränser finns.
Picnic med familjen.
Därför lägger jag ut de här bilderna med några familjemedlemmar på picnic. Inte för att vi är heligare än någon annan familj, utan just för att vi inte är det. Och inte för att jag tror på familjens helighet i sig, eller för att jag inte gör det. Bara för att vi finns, liksom alla andra som finns. Här finns också blåbär, som inte syns på bilden, små röda stugor, blommor och träd.
När jag var barn hade jag en avgörande upplevelse. Det inträffande på skolgården, under en rast.
Jag hade en mormor som var gudfruktig och lärde mig be aftonbön.Min pappa var ateist. Länge trodde jag på mormors vis, att gud skapat oss, att han var allsmäktig, och att vi kommer till himlen när vi dör.
På skolgården hade jag en sk utanför-kroppen-upplevelse. Det varade någon sekund, och när jag återkom i kroppen var jag övertygad om att det fanns ingen gud som skapat oss, men att livet var evigt.
Buddhismen, som jag lärde känna som vuxen, kom nära en sådan uppfattning.
Men genom mina resor iländer med buddhistisk kultur kom jag att ifrågasätta dess traditioner och, inte minst, uppfattninten om kvinnor.
